aktuellt

  • OBS! Rättelse! »

    [22/04/2010 21:41]

    Ålands Slöjd och Konsthantverks vårmöte börjar klockan 19.00 den 28 april.

    Mötet hålls på Amorina på Strandgatan 8 i Mariehamn. Vill du kombinera mötet med lite god mat så ska du anmäla det till föreningens mail eller telefon senast 23 april. En bit paj sallad och kaffe kostar 9,50 euro under vårmötet.

    Annika Jansson från Visit Åland deltar efter mötet i en öppen diskussion om hur vi tillsammans på bästa sätt kan marknadsföra och visa upp åländskt hantverk. Kom med och lyssna eller passa på att fråga direkt av henne det du undrar över.

    Välkommen med!

  • Hantverket finns nu även på Visitaland.com! »

    [06/04/2010 13:31]

    Nu är det ännu lättare för våra besökare att hitta det fina åländska hantverket. På Visitaland.com finns nu även de hantverkarpresentationer som finns på föreningens hemsida. Titta närmare på http://www.visitaland.com/se/gora/hantverk

     

  • Vårmöte / Ålands Slöjd och Konsthantverk r.f. »

    [06/04/2010 13:21]

    Vårmöte 28.4 2010 kl 18.00 på Chocolaterie Amorina, Strandgatan 8 i Mariehamn.

    -stadgeenliga förhandlingar

    Servering av lättare middag i form av paj och sallad till självkostnadspris från kl 17.30.

    Alla hjärtligt välkomna!

     

  • Gör en personlig anteckningsbok »

    [06/03/2010 22:37]

    Nu ordnar föreningen tillsammans med SALT en ”Scrapbooking” kväll den 16.3 . 18.00-21.00 på SALT. Då kommer Mari Rosenqvist att lära ut hör man gör egna superfina spiralbundna anteckningsböcker.

 Föreningen publicerade en historik i samband med 80-års jubileet 2008.

Den finns att låna på alla bibliotek på Åland och kan köpas för 5 euro från föreningens kontor.

 
 
 
Historia
 
Föreningen Ålands slöjd och konsthantverk rf grundades 1928, då under namnet Ålands Hemslöjdsförening rf.
Föreningens uppgift var utveckla all slags hemslöjd, både för husbehov och som yrke, i landskapet och därmed har utbildning och konsulentverksamhet alltid varit viktigt. Föreningen har också aktivt fört informationskampanjer och initierat till diskussion och på så sätt strävat till att öka allmänhetens intresse och förståelse för det kulturella värde, som slöjden och hantverkskulturen förmedlar, samtidigt som man stött de aktiva slöjdarna i deras yrkesverksamhet.
 
stol
Stol av Sigrid Granfelt
 

Föreningen har gjort omfattande arkiveringsarbeten, men har alltid följt den linjen att traditionella ”produkter” inte skall kopieras utan i stället fungera som grund/inspiration för produkter anpassade till moderna behov. Slöjden skulle på detta sätt förmedla det ”typiskt åländska” i produkternas formspråk.

Nordiska kontakter ansågs redan tidigt mycket viktiga för utvecklingen och föreningen samarbetade bl.a med den kände svenske slöjdpedagogen Carl Malmsten. Föreningen har även bedrivit försäljning, den första affären fanns i Mariehamn sommaren 1931. Den sista butiken, Fäktargubben, övergick i privat ägo 1992.
 
Omstrukturering av verksamheten

 

Sedan slutet av 80-talet har föreningens verksamhet förnyats. 1996 anställdes åter en hantverkskonsulent på heltid. Anställningen blev möjlig när föreningen beviljades 5b finansiering från landskapsstyrelsen/näringsavdelningen.

Den största förändringen är att hantverkskonsulentens tjänster i första hand riktas till de hantverkare, som driver någon form av yrkesmässigt hantverk, antingen på heltid eller som bisyssla (Tidigare var hantverkskonsulenten främst en rådgivare i hantverkstekniker för alla intresserade).
 

Det åländska hantverket präglas i dag av företagsamhet och många medlemmar strävar till att utveckla sina verksamheter. Företagsmiljön på Åland upplevs som god vilket lett till att många hantverkare från andra orter etablerat sig här. Det är mycket positivt för hantverket, impulser och idéer utifrån har ger en uppskattad mångfald. Däremot har det traditionella uttrycket i produkterna så gott som helt försvunnit, hantverket är i dag modernt och marknadsanpassat.

Marknadsföring och information har blivit viktiga delar i föreningens arbete och genom olika insatser sporras hantverkarna till produkt- och företagsutveckling. Samtidigt har föreningen genom information och utställningar, både på och utanför Åland, lyckats höja hantverkets allmänna status. I detta arbete har  Nordiska Ministerrådets Skärgårdssamarbete varit den viktigaste samarbetspartnern.
 

Föreningen har uppnått ett gott resultat under de senaste åren. Det åländska hantverket väcker stort intresse långt utanför landskapets gränser, dels för att det finns så många yrkesverksamma hantverkare i regionen, dels för att kvalitetsnivån är hög och jämn.